Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från november, 2018

Jag ligger under

I dagslägen leder Latmasken över mig. Jag har tappat såväl rutiner som motivation. Det här funkar ju inte! Hälen mår bättre. Inte helt bra, men klart bättre. Jag skulle absolut kunna jogga några gånger per vecka. Det finns heller inget alls som hindrar att jag packar mig i väg till gymmet och kör styrka några gånger i veckan, men det är som om tröskeln är så himla hög. Jag kommer mig inte för. Men - nånstans känner jag ändå att jag saknar både rutiner och motion, så jag skulle verkligen behöva komma i gång igen. Komma i gång med träningen och dra ner på socker. Dessutom - inte helt otippat - har jag hittat ett nytt lopp jag vill springa nästa år: Köpenhamn halvmarathon :-)

På väg åt rätt håll

I morse var jag till naprapaten för kontroll och behandling. Då hälen inte reagerat negativ på helgens många steg och lilla joggingrunda tyckte hon jag skulle fortsätta så. HÄRLIGT! Jag ska alltså börja med promenad i stegrande hastighet för att långsamt värma upp och sen gå över i försiktig jogg. Jag ska öka sträckan försiktigt och vara noga med att ha vilodagar. Ingen runstreak, med andra ord. Däremot kan jag ju variera mig. Promenad/jogging vissa dagar, styrketräning andra. Egentligen en rätt bra kombo. Bra, men inte så jäkla skoj.

Ibland är kort också bra

Efter några veckors ofrivillig löpvila bytte jag om för en - av naprapaten rekommenderad - runda. Instruktionen var: värm upp genom att gå ut lugnt, öka farten tills du kommer upp i en PW och, om det känns bra, prova att jogga en liten bit väldigt försiktigt. Med tanke på att jag tillbringat helgen i Stockholm, på mässa och i shoppingcenter, så har min häl fått ett och annat steg ändå i helgen, så lite nervös var jag allt. Jag började gå sakta och ökade farten lite försiktigt. Hälen kändes bra. Inte helt smärtfri, men snudd på. Det var alls inte så det påverkade mitt steg på något vis. Efter 1 km föll jag över i jogging i riktigt snigeltempo. Jag hade bestämt, redan innan, att jag skulle jogga i max 500 meter , för att inte riskera att få feeling och dra i väg för mycket första gången. Det kändes helt okej i hälen, men jisses vad flåset inte har bibehållit sin form. Flåset var ju inte på topp innan heller men efter en löpvila har det inte liksom mognat och blivit bättre. En he

Tänk så snabbt man kan spåra ur

Hur skönt jag än tycker det är att träna så har jag himla lätt att falla ur och tappa mina goda motionsvanor. Att få joggingförbud var uppenbarligen inte alls nån motionsgynnande insats. EN GÅNG har jag varit till gymmet denna vecka. En gång. 45 minuter. Bedrövligt dåligt! Som lök på laxen har mitt sockerintag ökat, så just nu gör jag väl i princip alla fel. Jag behöver alltså komma tillbaka på banan igen. Räta upp kostvanor och komma igång med träningen. Mindre socker - mer svett, liksom.