Fortsätt till huvudinnehåll

En annorlunda övernattning

När maken fyllde 50, för en dryg månad sen, fick han en övernattning i Jumbo stay. Han har pratat om det hotellet länge, så jag bokade in en natt i cock pit. Att hitta till Jumbo stay var inte helt lätt, men när vi väl hittade dit så var det väldigt trevligt Annorlunda - men trevligt. Själva rummet var väldigt litet, i princip bara en dubbelsäng stort, och det var liksom inte full takhöjd överallt. Hukande fick man förflytta sig förbi sängen, in på toaletten (som inte heller hade full takhöjd överallt).

Till rummet hörde också ett rum med tv, några flygplansstolar att sitta i och ett bord. Även en privat balkong hörde till, men det var för kallt för att nyttja den.

Det gäller ju att fira när man får chansen så vi drack blått bubbel. Gott, men knappast särskilt vuxet eller exklusivt.



Vi passade också på att ta en promenad till Sky city på Arlanda. Dels för att äta, dels för att ta en titt på Kapellet där vi gifte oss för drygt 10 år sen.

Det som är extra häftigt med kapellet är att det är multireligöst.Alla möjliga religionen delar på rummet. Där står Koranen, Bibeln och flera andra heliga böcker i samma skåp.












Som hotell betraktat är väl Jumbo stay inte nåt lyxhotell, med en frukost som bestod av bröd, pålägg, ägg och flingor. Inte något överdåd, men gott. Framför allt var kaffet gott - och det är viktigt.

Sängen var skön och rummet lagom varmt, men det var spännande att huka sig in i badrummet. Huka sig mest hela tiden faktiskt, för att slippa slå huvudet i taket.

Drygt 12 000 steg på räknaren i går, men inget rejält pass och inte särskilt kloka matval - men en mycket trevlig helg som är värt allt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag hade en dröm

Eller kanske ett mål.... Jag siktade på att vara i form innan jag fyllde femtio. Jag fyllde i tisdags, och jag firade det genom att jogga 10 jäkla kilometer. 10 - en hel mil! Utan gåvila. Tre varv som innehöll två moment som jag inte brukar fixa utan att gå. Nu tog jag dem TRE (!) gånger - frivilligt. Kanske är det ett sätt att mäta form på - att man faktiskt orkar jogga 10 km. Även om det inte går snabbt, jag menar, man har ju sitt snigelrykte att tänka på. Min snigelstreak närmar sig 50 och jag känner att jag blir starkare. Jag undviker inte uppförsbackar lika mycket, och jag besegrar den ena mentala "omöjliga sträcka" efter den andra. Och för varje gång känner jag mig lite kaxigare, lite nöjdare, lite drygare - precis som man ska.

Vilken U N D E R B A R helg!

Min snigelstreak håller i sig och jag är nu uppe i #43. Det känns lättare och lättare, vilket ju är syftet, så jag tänker nog att jag fortsätter ett tag till. Tror jag! För i helgen har jag varit på träningshelg. Visst skulle det vara en prestationsfri helg, och det var det på ett sätt, men nog katten har vi presterat. Vi har joggat, tränat löpteknik, joggat ännu mer, tränat löpstyrka och joggat lite till. Och - nästan det häftigaste av allt - jag har badat! I torsdags träffades vi vid 17. Jag var klart pirrig, det där med att träna i grupp är inte min grej. Jag känner mig alltid så himla långsam när jag joggar med andra, och jag är alltid rädd att bli frånsprungen eller känna att jag sinkar alla andra. Så fort vi möttes kände jag att det var helt okej att vara långsam, ingen var där för att ta OS-guld. Alla var där för att lära sig mer, träna, utvecklas och må gott. Men det visste jag ju inte när jag klev ur bilen på Harge Bad&Campings parkering. Vi värmde upp och sen bö...

Stockholm high five - och avslutning på maj

Min utmaning, att köra sockerfritt och snigelstreak de sista 13 dagarna av maj, tog slut i går. Jag höll ut, joggade varje dag och avstod sötsaker och skräpmat. Det hela avslutades med High five i går, i Stockholm. Loppet kändes bra. Perfekt väder, bra bana, underbara funktionärer. Jag försökte hålla igen i början, men det är så himla lätt att dras med av omgivningen. Första kilometern klockade jag på 6:42, vilket är på tok för snabbt. Andra kilometern var mer lagom, 7:21, men den tredje gick snabbt igen - 6:55. Vid 3,5 km kom en uppförsbacke (ja, det kom några tidigare också men de fixade jag) och då tog jag slut. Jag valde att gå ca 100 m, sen joggade jag i några hundra meter innan jag blev tvungen att gå ca 100 m till. Trots detta fixade jag den kilometern på 7:12. In i mål var det sedan inte fullt 1 km, så den biten fixade jag på 5:29. Min sluttid blev 34:00 min. Inget världsrekord, men jag är grymt nöjd. Efter loppet åt vi pasta i kvällssolen innan vi gick tillbaka till ...