Fortsätt till huvudinnehåll

Hej då 2018!

2018 kommer inte att gå till historien som det år då jag tränade mest och bäst. Inte heller som det år då jag undvek socker och annat skräp. Det kommer att gå till historien för andra - bra - saker, men visst finns det utrymme för 2019 att bli bättre.

Det är dags att sätta upp mål, delmål och belöningar.

Målet - att vara i form när jag fyller 50 år - är visserligen ganska svårt att mäta. Jag tänker inte att form automatiskt innebär en viss nuffra på vågen, eller milen på en viss tid. Jag tänker mer att form är en känsla, att känna sig stark och pigg. Alltså får mitt mål bli luddigt. Jag får styra upp delmålen bättre istället.

Belöningar är också viktigt, i alla fall för mig. Belöning både efter insats och resultat. Jag ska klura ut en lista med belöningar. Klart är att det ska ingå lite snygga träningskläder i alla fall.

Jag behöver också fundera på hur jag ska hantera detta när vardagen tar lite paus. Ett exempel är när jag ska till universitetet 3 dagar i januari. Hotellfrukosten är inget problem, där kan jag välja själv vad jag ska äta, men lunch och middag. Universitetet har inte så jättebra utbud. Sallad är kanske det bästa alternativet.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag hade en dröm

Eller kanske ett mål.... Jag siktade på att vara i form innan jag fyllde femtio. Jag fyllde i tisdags, och jag firade det genom att jogga 10 jäkla kilometer. 10 - en hel mil! Utan gåvila. Tre varv som innehöll två moment som jag inte brukar fixa utan att gå. Nu tog jag dem TRE (!) gånger - frivilligt. Kanske är det ett sätt att mäta form på - att man faktiskt orkar jogga 10 km. Även om det inte går snabbt, jag menar, man har ju sitt snigelrykte att tänka på. Min snigelstreak närmar sig 50 och jag känner att jag blir starkare. Jag undviker inte uppförsbackar lika mycket, och jag besegrar den ena mentala "omöjliga sträcka" efter den andra. Och för varje gång känner jag mig lite kaxigare, lite nöjdare, lite drygare - precis som man ska.

#3 - blir det väl då

4,2 km i denna värme. Inte snabbt, inte snyggt - men genomfört. Som lite extra utmaning körde jag 3 ggr upp och ner i en liten backe, bara för att liksom. Det gick bättre i dag. Inte bra, men bättre. Men nåt är det som gör att hela kroppen känns blytung, att jag känner det som om jag har sirap i kroppen och gjutjärn i skorna. I morgon ska jag ta blodprov, mest för att utesluta att det inte beror på sköldkörteln. Jag vet att de symptom som uppkommer då är rätt diffusa, men många av dem stämmer in på mig. Extrem trötthet Sömn gör inte att man känner sig piggare (dålig sömnkvalitet) Förlorad uthållighet Intolerans mot fysisk aktivitet Kraschar efter 15.00 på em Dålig koncentration Förlust av motivation Vill vara ensam Andfåddhet Astma Svårighet att ta ett djupt andetag Torr hud Ljud i öronen (väsande, ringande) Sug efter söta saker Hälsporre (plantar fasciitis) Ingen mens eller lätt mens PMS Suddig syn Symptomen har jag hittat på sköldkörtelförbundets hemsida, men...

Jag är tillbaka på banan

Efter helgens lilla urspårning kom jag snabbt tillbaka på banan igen. Jag lagade ett gäng matlådor i söndags, så det har varit lätt att äta vettigt i veckan. Jag har inte varit särskilt frestad av annat, onyttigt, utan det har rullat på bra. Jag äter frukost, lunch, mellis, middag och så nåt kvällsmellis. Det funkar bra och jag är inte särskilt hungrig mellan måltiderna. Jag joggade i måndags. I går och i dag har det inte blivit någon träning. Dels för att jag dragits med en envis huvudvärk, dels för att jag har lite svårt att komma till skott när jag jobbar och inte kommer hem förrän efter kl 17 så där. Nu går vi ju mot ljusare tider, så jag tänker nog att det ska fungera att träna även efter kl 18 snart. I morgon hoppas jag komma hem från jobbet i bra tid, så att jag kan ta en runda i fullt dagsljus. Det är ju så himla skönt med LJUS. Jag borde väl också fundera på varför jag så ofta får huvudvärk på jobbet. Jag vet ju att jag har rätt mycket att göra, men samtidigt känner ja...