För två veckor sen lovade jag - dyrt och heligt - att aldrig mer köra någon UltraVasa. Aldrig mer!
Det var inte värt all smärta, alla blånaglar, all trötthet. Den övertygelsen har jag hållit fast vid med en dåres envishet. Ingen mer UltraVasa, inget mer långlopp alls. Jag är inte tränad för det.
Så.... vad var det då som gjorde att jag i eftermiddags liksom hörde en liten tanke som, så där i förbifarten, menade att det ändå skulle vara rätt skoj att fixa UV45 under 6 timmar.
Tack och lov har jag lovat dottern att hänga med mitt troll till barnbarn nästa UV, för hon är fullständigt galen och siktar på en UV90.
Jag har sagt det förut - jag behöver en förmyndare!
Det var inte värt all smärta, alla blånaglar, all trötthet. Den övertygelsen har jag hållit fast vid med en dåres envishet. Ingen mer UltraVasa, inget mer långlopp alls. Jag är inte tränad för det.
Så.... vad var det då som gjorde att jag i eftermiddags liksom hörde en liten tanke som, så där i förbifarten, menade att det ändå skulle vara rätt skoj att fixa UV45 under 6 timmar.Tack och lov har jag lovat dottern att hänga med mitt troll till barnbarn nästa UV, för hon är fullständigt galen och siktar på en UV90.
Jag har sagt det förut - jag behöver en förmyndare!
Kommentarer
Skicka en kommentar