Urban Run i Göteborg är ett roligt lopp helt utan prestationskrav. Ingen tidtagning, ingen stress. Runt i stan, in i byggnader och upp för trappor. Genom passager och längs vattnet.
Ner för trapporna i vidare ut i solskenet. Gator och gränder passerades, till och med rakt genom ett bageri/fik sprang vi. Där luktade det ljuvligt gott, särskilt som jag inte drack kaffe innan loppet.
Vidare tillbaka över vattnet, genom ett parkeringshus och in bland smala gator och gränder. Även Feskekörka fick ett besök. Vid utgången stod 2 glada fiskedamer och bjöd på lax, men hur mycket jag än älskar fisk så är det inte vad jag vill ha när jag joggar.
Även Saluhallen fick ett besök innan det var dags att gå i mål, få en flaska vatten och en trevlig goodie bag.
Dagens enda minus var nog att man inte fick nån medalj - man ska alltid få medalj när man springer lopp.
Ingen kan påstå att det gick snabbt i dag, dels för att jag inte är snabb, dels för att man fick vänta på sin tur vid flera tillfällen. Men det var ju lite det som var tjusningen med loppet.
Att man sedan fick en himla skojig karta i Garmin är ju en bonus.
Göteborg visade sig från sin vackraste höstsida. Solsken och vindstilla. Helt perfekt!
Vid starten stod en speaker som skulle kunna jobba extra som stand up-komiker. Lättsam och rolig, så där så man nästan ville stanna och lyssna en stund till.
De knappt 1000 deltagarna släpptes i väg i tre omgångar och jag valde att stå i sista gruppen. På ganska lätta fötter joggade jag i väg mot första stopp - Domkyrkan.
Sedan fortsatte turen vidare mot en skola där det var flera våningar med trappor. Högst upp satt en liten kille och spelade piano. Galet duktig kille, knappt en tvärhand hög.
Ner för trapporna i vidare ut i solskenet. Gator och gränder passerades, till och med rakt genom ett bageri/fik sprang vi. Där luktade det ljuvligt gott, särskilt som jag inte drack kaffe innan loppet.
Vid Otterhällan var det ca 100 trappsteg - uppför. Det sög bra i benen kan jag säga. Men det gav ju också lite nerför sen, så en viss återbetalning fick man ju.
Sedan gick färden ner mot vattnet (vallgraven?) och en liten vända in i Kungsparken (heter det väl, där mitt över Kungstorget?).
I parken stod en grupp underbart peppande människor och tjoade och hejade på ett helt fantastiskt sätt. Jag skulle kunna adoptera dem allihopa, ha dem stående här i mitt motionsspår varje gång jag ska ut på en runda.
Vidare tillbaka över vattnet, genom ett parkeringshus och in bland smala gator och gränder. Även Feskekörka fick ett besök. Vid utgången stod 2 glada fiskedamer och bjöd på lax, men hur mycket jag än älskar fisk så är det inte vad jag vill ha när jag joggar.
Även Saluhallen fick ett besök innan det var dags att gå i mål, få en flaska vatten och en trevlig goodie bag.Dagens enda minus var nog att man inte fick nån medalj - man ska alltid få medalj när man springer lopp.
Ingen kan påstå att det gick snabbt i dag, dels för att jag inte är snabb, dels för att man fick vänta på sin tur vid flera tillfällen. Men det var ju lite det som var tjusningen med loppet.
Att man sedan fick en himla skojig karta i Garmin är ju en bonus.
Kommentarer
Skicka en kommentar