Fortsätt till huvudinnehåll

120 dagar kvar

I dag har jag haft en plugg-dag. Suttit hemma vid datorn och skrivit i timmar. Jag har inte pluggat på över 15 år, så jag känner mig lite ringrostig men det blir nog bra.

Till frukost blev det Milchreis, typ kall risgrynsgröt, eller RisiFrutti utan sylt. Det är godare än det låter, jag lovar.

Utmaningen kom väl snarare när jag satt hela förmiddagen, med böcker och datot, och inte kunde småäta. Men det gick bra.

Till lunch åt jag kycklingpytt. Lättlagat och smidigt. Lite kaffe på det och en stunds pluggande till, sen var det mos i hjärnan. Då bytte jag aktivitet och plockade fram vår nya slow juicer istället. En väldig massa äpplen (och lite annat) senare såg köket ut som ett slagfält.

Då bytte jag om och drog i väg på en runda i spåret. Jag skulle ljuga om jag sa att jag var särskilt sugen på det, men jag kände inte efter så noga utan knöt på mig skorna och drog i väg.

Som vanligt gick jag ett par hundra meter först, dels för att värma upp lite, dels för att jag inte fixar att börja jogga i uppförsbacke. Jag joggade mot spåret och det kändes rätt okej. Jag höll ett lagom tempo, med mina mått mätt, och när jag kom fram till lilla stigen in till spåret joggade jag även där. Inte snabbt, men ändå bibehållet joggingsteg. Väl i spåret börjar man med en seg motluta. Jag fixade inte hela men mer än jag brukar, så jag var nöjd ändå.

Resten av spåret gick riktigt bra. Jag tänkte inte ens att jag blev trött ens i de partier där jag brukar tycka det är tungt. Utom den allra sista biten, kanske 30 meter. De borde jag kunna fixa med pannben och vrånghet, men tydligen inte. Det kan ju bero på att mitt pannben är tunt som silkespapper.

Jag fixade inte riktigt hela mördarbacken heller, den backe som avslutar rundan, men jag klarade halva vilket är mer än jag brukar klara.

Sammantaget är jag väldigt nöjd med rundan, för det kändes helt okej och jag blev så där lagom svettig och trött. Inte sop-slut utan lagom slut.

Väl hemma blev det ett par knäckemackor, en skön dusch, ett besök på Ica och sen hem och fixa mat för då höll jag på att svälta ihjäl. Grillad kyckling och lite potatissallad.

Sammantaget har det varit en riktigt bra dag, med såväl mat som motion - och pluggande - så jag känner mig nöjd och ger mig själv godkänt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag hade en dröm

Eller kanske ett mål.... Jag siktade på att vara i form innan jag fyllde femtio. Jag fyllde i tisdags, och jag firade det genom att jogga 10 jäkla kilometer. 10 - en hel mil! Utan gåvila. Tre varv som innehöll två moment som jag inte brukar fixa utan att gå. Nu tog jag dem TRE (!) gånger - frivilligt. Kanske är det ett sätt att mäta form på - att man faktiskt orkar jogga 10 km. Även om det inte går snabbt, jag menar, man har ju sitt snigelrykte att tänka på. Min snigelstreak närmar sig 50 och jag känner att jag blir starkare. Jag undviker inte uppförsbackar lika mycket, och jag besegrar den ena mentala "omöjliga sträcka" efter den andra. Och för varje gång känner jag mig lite kaxigare, lite nöjdare, lite drygare - precis som man ska.

Jag är tillbaka på banan

Efter helgens lilla urspårning kom jag snabbt tillbaka på banan igen. Jag lagade ett gäng matlådor i söndags, så det har varit lätt att äta vettigt i veckan. Jag har inte varit särskilt frestad av annat, onyttigt, utan det har rullat på bra. Jag äter frukost, lunch, mellis, middag och så nåt kvällsmellis. Det funkar bra och jag är inte särskilt hungrig mellan måltiderna. Jag joggade i måndags. I går och i dag har det inte blivit någon träning. Dels för att jag dragits med en envis huvudvärk, dels för att jag har lite svårt att komma till skott när jag jobbar och inte kommer hem förrän efter kl 17 så där. Nu går vi ju mot ljusare tider, så jag tänker nog att det ska fungera att träna även efter kl 18 snart. I morgon hoppas jag komma hem från jobbet i bra tid, så att jag kan ta en runda i fullt dagsljus. Det är ju så himla skönt med LJUS. Jag borde väl också fundera på varför jag så ofta får huvudvärk på jobbet. Jag vet ju att jag har rätt mycket att göra, men samtidigt känner ja...

Näsetloppet

' I fredags drog vi ner till Västra Frölunda så snart maken slutat jobba. Eller, ja, han hann ju peta i sig en macka och byta om från jobbkläder, men sen drog vi i väg. Ca 3 timmar senare irrade vi runt inne på Frölunda Torg och letade Team sportia. Den som gjort kartan för Frölunda torg borde byta jobb! Med lätt pulshöjning hittade vi fram och fick vårt start-kit. Tröja och chip - proffsigt värre. Tillbaka genom Frölunda torg, ut till bilen och så i väg till Mölndal där vi checkade in på hotellet. Och vilket hotell sen! Hotell Mölndals bro. Älskart!! En god natts sömn i en mycket skön säng, en frukost som liksom inte går att beskriva - säger bara gravad OCH kallrökt lax på ett mörkt bröd 💖💖💖 - och så i väg till startplatsen. Solen sken men det blåste lite snålkallt, så den röda lopptröjan fick vara utanpå en annan tröja. Inte direkt snyggt och moderiktigt, men vägrar frysa.  På med chippet, lite uppvärmningsjogg och så in i startfållan. Då vi valt att snigla Lilla Näse...