Fortsätt till huvudinnehåll

120 dagar kvar

I dag har jag haft en plugg-dag. Suttit hemma vid datorn och skrivit i timmar. Jag har inte pluggat på över 15 år, så jag känner mig lite ringrostig men det blir nog bra.

Till frukost blev det Milchreis, typ kall risgrynsgröt, eller RisiFrutti utan sylt. Det är godare än det låter, jag lovar.

Utmaningen kom väl snarare när jag satt hela förmiddagen, med böcker och datot, och inte kunde småäta. Men det gick bra.

Till lunch åt jag kycklingpytt. Lättlagat och smidigt. Lite kaffe på det och en stunds pluggande till, sen var det mos i hjärnan. Då bytte jag aktivitet och plockade fram vår nya slow juicer istället. En väldig massa äpplen (och lite annat) senare såg köket ut som ett slagfält.

Då bytte jag om och drog i väg på en runda i spåret. Jag skulle ljuga om jag sa att jag var särskilt sugen på det, men jag kände inte efter så noga utan knöt på mig skorna och drog i väg.

Som vanligt gick jag ett par hundra meter först, dels för att värma upp lite, dels för att jag inte fixar att börja jogga i uppförsbacke. Jag joggade mot spåret och det kändes rätt okej. Jag höll ett lagom tempo, med mina mått mätt, och när jag kom fram till lilla stigen in till spåret joggade jag även där. Inte snabbt, men ändå bibehållet joggingsteg. Väl i spåret börjar man med en seg motluta. Jag fixade inte hela men mer än jag brukar, så jag var nöjd ändå.

Resten av spåret gick riktigt bra. Jag tänkte inte ens att jag blev trött ens i de partier där jag brukar tycka det är tungt. Utom den allra sista biten, kanske 30 meter. De borde jag kunna fixa med pannben och vrånghet, men tydligen inte. Det kan ju bero på att mitt pannben är tunt som silkespapper.

Jag fixade inte riktigt hela mördarbacken heller, den backe som avslutar rundan, men jag klarade halva vilket är mer än jag brukar klara.

Sammantaget är jag väldigt nöjd med rundan, för det kändes helt okej och jag blev så där lagom svettig och trött. Inte sop-slut utan lagom slut.

Väl hemma blev det ett par knäckemackor, en skön dusch, ett besök på Ica och sen hem och fixa mat för då höll jag på att svälta ihjäl. Grillad kyckling och lite potatissallad.

Sammantaget har det varit en riktigt bra dag, med såväl mat som motion - och pluggande - så jag känner mig nöjd och ger mig själv godkänt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag hade en dröm

Eller kanske ett mål.... Jag siktade på att vara i form innan jag fyllde femtio. Jag fyllde i tisdags, och jag firade det genom att jogga 10 jäkla kilometer. 10 - en hel mil! Utan gåvila. Tre varv som innehöll två moment som jag inte brukar fixa utan att gå. Nu tog jag dem TRE (!) gånger - frivilligt. Kanske är det ett sätt att mäta form på - att man faktiskt orkar jogga 10 km. Även om det inte går snabbt, jag menar, man har ju sitt snigelrykte att tänka på. Min snigelstreak närmar sig 50 och jag känner att jag blir starkare. Jag undviker inte uppförsbackar lika mycket, och jag besegrar den ena mentala "omöjliga sträcka" efter den andra. Och för varje gång känner jag mig lite kaxigare, lite nöjdare, lite drygare - precis som man ska.

Vilken U N D E R B A R helg!

Min snigelstreak håller i sig och jag är nu uppe i #43. Det känns lättare och lättare, vilket ju är syftet, så jag tänker nog att jag fortsätter ett tag till. Tror jag! För i helgen har jag varit på träningshelg. Visst skulle det vara en prestationsfri helg, och det var det på ett sätt, men nog katten har vi presterat. Vi har joggat, tränat löpteknik, joggat ännu mer, tränat löpstyrka och joggat lite till. Och - nästan det häftigaste av allt - jag har badat! I torsdags träffades vi vid 17. Jag var klart pirrig, det där med att träna i grupp är inte min grej. Jag känner mig alltid så himla långsam när jag joggar med andra, och jag är alltid rädd att bli frånsprungen eller känna att jag sinkar alla andra. Så fort vi möttes kände jag att det var helt okej att vara långsam, ingen var där för att ta OS-guld. Alla var där för att lära sig mer, träna, utvecklas och må gott. Men det visste jag ju inte när jag klev ur bilen på Harge Bad&Campings parkering. Vi värmde upp och sen bö...

Stockholm high five - och avslutning på maj

Min utmaning, att köra sockerfritt och snigelstreak de sista 13 dagarna av maj, tog slut i går. Jag höll ut, joggade varje dag och avstod sötsaker och skräpmat. Det hela avslutades med High five i går, i Stockholm. Loppet kändes bra. Perfekt väder, bra bana, underbara funktionärer. Jag försökte hålla igen i början, men det är så himla lätt att dras med av omgivningen. Första kilometern klockade jag på 6:42, vilket är på tok för snabbt. Andra kilometern var mer lagom, 7:21, men den tredje gick snabbt igen - 6:55. Vid 3,5 km kom en uppförsbacke (ja, det kom några tidigare också men de fixade jag) och då tog jag slut. Jag valde att gå ca 100 m, sen joggade jag i några hundra meter innan jag blev tvungen att gå ca 100 m till. Trots detta fixade jag den kilometern på 7:12. In i mål var det sedan inte fullt 1 km, så den biten fixade jag på 5:29. Min sluttid blev 34:00 min. Inget världsrekord, men jag är grymt nöjd. Efter loppet åt vi pasta i kvällssolen innan vi gick tillbaka till ...