Fortsätt till huvudinnehåll

Pang - in i väggen, typ!

Jag inledde veckan med styrketräning. Inte så himla skoj, men ändå inte så fasansfullt.

På tisdagen var det föräldramöte, så då kom jag inte hem förrän vid 19.30 och då var jag rätt mör i huvudet. Jag bytte snabbt om och tog en rask promenad. Inte alls dumt efter en lång och intensiv dag på jobbet.

På onsdagen var det kaos. En dag som började med en fyra timmar lång sittning med skolans psykolog, passerade sedan via dokumentation, SPSM-kurs, föräldramöte och lite annat smått och gott. Klockan var över 20 innan jag ens satte mig i bilen för att rulla hemåt, och då var jag trött så det gjorde ont. Att jag dessutom visste att mjölken var slut hemma fick mig nästan att gråta, för kaffe utan mjölk på morgonen är inget alternativ liksom. Alltså var det bara att svänga förbi Coop och handla på väg hem.

Väl hemma, strax före 21, kraschade jag i soffan. Det fanns inte på kartan att jag då skulle byta om och ta en runda. Alltså sprack min fina EnHalvtimmeOmDagen redan på dag 3.

Gårdagen var inte lika lång, men satan så intensiv. Jag tog beslutet att inte ens fundera på en runda, utan jag prioriterade vila och kastade mig i soffan när jag kom hem. Det var nog ett klokt beslut, tror jag.

I dag har jag pluggat och varit på en överlämning. Jag har ännu inte bestämt om jag ska köra en fredagsfys, eller som jag ska hoppa det. Här är dilemmat med att inte ha en pågående streak, det är lättare att stå över. Samtidigt har denna vecka varit absurt energikrävande, så kanske är det just soffhäng jag behöver.

Jag vet att det är skönt med fredagsföre före fredagsmys, men den här veckan har tagit kål på mig, jag är helt tömd, så kanske är det bättre att avstå en dag till.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag hade en dröm

Eller kanske ett mål.... Jag siktade på att vara i form innan jag fyllde femtio. Jag fyllde i tisdags, och jag firade det genom att jogga 10 jäkla kilometer. 10 - en hel mil! Utan gåvila. Tre varv som innehöll två moment som jag inte brukar fixa utan att gå. Nu tog jag dem TRE (!) gånger - frivilligt. Kanske är det ett sätt att mäta form på - att man faktiskt orkar jogga 10 km. Även om det inte går snabbt, jag menar, man har ju sitt snigelrykte att tänka på. Min snigelstreak närmar sig 50 och jag känner att jag blir starkare. Jag undviker inte uppförsbackar lika mycket, och jag besegrar den ena mentala "omöjliga sträcka" efter den andra. Och för varje gång känner jag mig lite kaxigare, lite nöjdare, lite drygare - precis som man ska.

Vilken U N D E R B A R helg!

Min snigelstreak håller i sig och jag är nu uppe i #43. Det känns lättare och lättare, vilket ju är syftet, så jag tänker nog att jag fortsätter ett tag till. Tror jag! För i helgen har jag varit på träningshelg. Visst skulle det vara en prestationsfri helg, och det var det på ett sätt, men nog katten har vi presterat. Vi har joggat, tränat löpteknik, joggat ännu mer, tränat löpstyrka och joggat lite till. Och - nästan det häftigaste av allt - jag har badat! I torsdags träffades vi vid 17. Jag var klart pirrig, det där med att träna i grupp är inte min grej. Jag känner mig alltid så himla långsam när jag joggar med andra, och jag är alltid rädd att bli frånsprungen eller känna att jag sinkar alla andra. Så fort vi möttes kände jag att det var helt okej att vara långsam, ingen var där för att ta OS-guld. Alla var där för att lära sig mer, träna, utvecklas och må gott. Men det visste jag ju inte när jag klev ur bilen på Harge Bad&Campings parkering. Vi värmde upp och sen bö...

Stockholm high five - och avslutning på maj

Min utmaning, att köra sockerfritt och snigelstreak de sista 13 dagarna av maj, tog slut i går. Jag höll ut, joggade varje dag och avstod sötsaker och skräpmat. Det hela avslutades med High five i går, i Stockholm. Loppet kändes bra. Perfekt väder, bra bana, underbara funktionärer. Jag försökte hålla igen i början, men det är så himla lätt att dras med av omgivningen. Första kilometern klockade jag på 6:42, vilket är på tok för snabbt. Andra kilometern var mer lagom, 7:21, men den tredje gick snabbt igen - 6:55. Vid 3,5 km kom en uppförsbacke (ja, det kom några tidigare också men de fixade jag) och då tog jag slut. Jag valde att gå ca 100 m, sen joggade jag i några hundra meter innan jag blev tvungen att gå ca 100 m till. Trots detta fixade jag den kilometern på 7:12. In i mål var det sedan inte fullt 1 km, så den biten fixade jag på 5:29. Min sluttid blev 34:00 min. Inget världsrekord, men jag är grymt nöjd. Efter loppet åt vi pasta i kvällssolen innan vi gick tillbaka till ...