
En medalj, lite vatten och en jättestor high-five-hand senare kunde jag lämna Stadion för att dra mig mot hotellet och lite mat.
Tyvärr krånglade klockan lite, och det här resultatet stämmer inte riktigt med Race One, men oavsett vilket är jag nöjd med rundan.
Nu blir det hotell-häng, lite Sangria och dillchips och den senaste Silfverbielke. Man kan ha det sämre, jag lovar.
I morgon ska jag njuta av att se andra svettas, att se andra flänga runt i 42 km. Jag hänger med mitt lilla barnbarn och får väl ihop några steg då också, men förhoppningsvis inte riktigt lika svettigt som i dag.
Kommentarer
Skicka en kommentar