Det går åt rätt håll

Två besök hos naprapaten, där han stångade min häl med nåt tortyrredskap som han kallade stötvågsbehandling, och sen mår hälen mycket bättre.

Jag har tagit ett par, små rundor men det är ju så överjävligt varmt att det ändå inte går att jogga.

Nästa helg är det Skövde 6h. Det lockar definitivt, samtidigt som värmen skrämmer mig och jag är lite rädd att försämra hälen.

Det kloka vore att låta bli... Men klok är inte alltid kul. Jag har aldrig avbrutit ett lopp, jag har alltid fullföljt dem även om det skett gående istället för springande. Det känns som en svit jag vill behålla.

Dessutom har jag flera andra lopp inplanerade. STHLM urban trail, UV45, Midnattsloppet (som jag vann en startplats till), Göteborg urban trail och STHLM X. Sen tror jag att det är slut på lopp för 2018, men det kan komma att ändras.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag hade en dröm

Eller kanske ett mål.... Jag siktade på att vara i form innan jag fyllde femtio. Jag fyllde i tisdags, och jag firade det genom att jogga 10 jäkla kilometer. 10 - en hel mil! Utan gåvila. Tre varv som innehöll två moment som jag inte brukar fixa utan att gå. Nu tog jag dem TRE (!) gånger - frivilligt. Kanske är det ett sätt att mäta form på - att man faktiskt orkar jogga 10 km. Även om det inte går snabbt, jag menar, man har ju sitt snigelrykte att tänka på. Min snigelstreak närmar sig 50 och jag känner att jag blir starkare. Jag undviker inte uppförsbackar lika mycket, och jag besegrar den ena mentala "omöjliga sträcka" efter den andra. Och för varje gång känner jag mig lite kaxigare, lite nöjdare, lite drygare - precis som man ska.

Läs mer

Bara en dag kvar...

Av maj alltså, och min planerade snigelstreak. I morgon är det ju Stockholm High Five, så jag går ju liksom i mål med pompa och ståt på Stockholms stadion. Eller mål och mål.... det får vi se..... kanske fortsätter jag min streak. Det är ju så himla smidigt att inte behöva fundera på om jag ska jogga eller inte. Dessutom känner jag ju att det ger resultat. Jag blir både snabbare och starkare, jag orkar längre sträckor och jag blir inte kräkslut. I dag tog vi en runda i Eko-parken här i samhället. 12 grader, regn och halv storm (bara motvind, jag lovar). Trots detta, och trots att maken liksom agerade hare med betydligt högre tempo än jag egentligen fixar, så blev det 2,5 km utan gåvila. Kanske, kanske, kanske kan jag - innan sommaren är slut - jogga en mil utan gåvila. Kanske. Det vore himla skoj.

Läs mer

Stockholm high five - och avslutning på maj

Min utmaning, att köra sockerfritt och snigelstreak de sista 13 dagarna av maj, tog slut i går. Jag höll ut, joggade varje dag och avstod sötsaker och skräpmat. Det hela avslutades med High five i går, i Stockholm. Loppet kändes bra. Perfekt väder, bra bana, underbara funktionärer. Jag försökte hålla igen i början, men det är så himla lätt att dras med av omgivningen. Första kilometern klockade jag på 6:42, vilket är på tok för snabbt. Andra kilometern var mer lagom, 7:21, men den tredje gick snabbt igen - 6:55. Vid 3,5 km kom en uppförsbacke (ja, det kom några tidigare också men de fixade jag) och då tog jag slut. Jag valde att gå ca 100 m, sen joggade jag i några hundra meter innan jag blev tvungen att gå ca 100 m till. Trots detta fixade jag den kilometern på 7:12. In i mål var det sedan inte fullt 1 km, så den biten fixade jag på 5:29. Min sluttid blev 34:00 min. Inget världsrekord, men jag är grymt nöjd. Efter loppet åt vi pasta i kvällssolen innan vi gick tillbaka till

Läs mer

I form innan femtio

Leta i den här bloggen